Hampa

Från TEKOWikin

Version från den 26 juni 2009 kl. 11.31 av TESLM (Diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök

Hampa är en naturfiber som räknas till stjälkfibrerna såsom till exempel lin. Hampan tillhör nässelväxterna som är släkt med cannabis. Industrihampan odlas främst för fibrernas skull och den kan delas in i två huvudgrupper den nordeuropeiska och den sydeuropeiska. Den nordeuropeiska hampan,ryska varianten är den hampan som odlas främst i Sverige, norra Europa och Ryssland eftersom den sydeuropeiska hampan mognar för sent för att den ska kunna odlas i Sverige. Den sydeuropeiska hampan, ”italiensk hampa” odlas främst i södra Europa. Den sydeuropeiska hampan kallas på italienska för: il biancho oro, det vita guldet eftersom den är nästan vit och ger ett glansigt och smidigt fiber. Den kan dessutom spinnas till nästan samma tunnhet som lin och den används i finare textilier. Den nordeuropeiska hampan ger ett mycket mer kraftigare och mörkare fiber och den här hampan används främst i rep och grövre tyger. Hampan kan i vissa fall växa upp till 9 meter. Den nordeuropeiska hampan är dock lite mindre än den sydeuropeiska och blir mellan 2-3 meter hög medan den sydeuropeiska kan växa upp till 6 meter. Det finns ett flertal olika varianter av hampa och de klassificeras på olika sätt. Då och då klassificeras de olika varianterna av hampa som tillhörande skilda arter och under arter medan de ibland betraktas de vara en art med en stor variation och med flera under arter.


Innehåll

Beskrivning av Hampan

Beskrivningen av hampa: Det är en ettårig buskig ört. Hampans blad sitter strödda längs stjälken och den har handliknande 3-9 småblad. Den har ett tjockt rotsystem med en pålrot och sidorötter som tillgodoser plantan med näringsämnen. Själva blomställningen är körtel klädd och rak. Hampan är tvåbyggare vilket betyder att den har hon och respektive hanblommor på olika plantor. Hanplantorna kännetecknas som glesare och yvigt greniga medan honplantan är större och bladrikare. Den är ofta grön längre än hanplantan. Det förekommer i vissa ovanliga fall att plantan har både hon och hanblommor och är då en samkönad hampa men detta är högst ovanligt. Blommorna sitter i övre delen av stjälken men dessa hinner inte alltid blomma i Sverige. Hampans frukt kallas för hampfrö och är egentligen en nötfrukt som ser ut som en ihop pressad äggformad nöt med ett nätådrigt skal. Själva fröet innehåller ca 30-32 % fett och 20-24% proteiner. Hampans frö är växtrikets främsta källa till essentiella fettsyror och dessa syror används av doktorer för att behandla patienter med allt från hjärt och kärlsjukdomar till cancer.


Odling

Hampan som odlas i Sverige är skördemogen i augusti månad, då sitter plantans frö löst och fröna har hunnit få en gråbrun färg. Förr i tiden så skördades hampa plantan två gånger men idag så skördas alla samkönade plantor samtidigt. Förr så skördade man antingen först hanplantorna och därefter honplantorna. Plantorna dras upp med rötterna eller så skördas de med självbindare vilket med andra ord betyder att de skärs av en bit ifrån marken och packas ihop och får sedan torka på åkern. Hampan är en bastfiberväxt vilket betyder att dess fiber finns i stjälken. Själva berednings processen skiljer sig en aning beroende på om det är sydeuropeisk eller nordeuropeisk hampa. Den sydeuropeiska ska rötas i kallt vatten och solblekas till dess att den får en vit färg medan den nordeuropeiska ska rötas i varmvatten.

Hampa odling i Sverige förr och nu.

I Sverige var odling av hampa vanligt under medeltiden och det står även i landskapslagarna att skatt ska erläggas i form av hampa. Man ville göra Sverige helt självförsörjande på spånadsmaterial som hampa och lin. Även myndigheterna uppmuntrade hampodlingar genom att ge ut olika skrifter och utlova premier. I slutet av 1800-talet så blev det inte lönsamt att odla hampa och lin längre eftersom konkurrensen från Ryssland blev för stor. Odlingen återupptogs under andra världskriget p.g.a att det var svårt att få tillräckligt material till rep. Genom statliga bidrag återupptog odlingen på fastlandet och på Gotland. År 1941 startades ett hampberedningsverk i Katrineholm och även på Gotland. De statliga stöden kom att dras in år 1966 vilket ledde till att hampodlingen upphörde. Hampodling kom att förbjudas i Sverige 1995. Att odla industrihampa var lagligt i EU men inte i Sverige. År 2003 beslutar sig Europadomstolen att Sverige inte kan förbjuda odling av industrihampa. Redan 2005 så odlade över 100 lantbrukare hampa i Sverige. Förutom att hampa växer och odlas främst på odlingar i Sverige, så går det även att hitta förvildad hampa på bangårdar, skräpmarker o.s.v. Hampan kan klara att växa på de flesta jordar och växer lättast på en bra åkerjord, den kan också odlas på samma ställe under flera år. Hampan kräver dock mycket gödsel och vatten.

Hampatyg

Fördelarna med hampa är många och den har bland annat naturens mest hållbara växtfiber. Hampan har som sagt en lång historia inom jordbruket och den har använts ibland annat textilier, byggmaterial, hudvård, mat, medicin och papper i drygt över 6000 år. Textilier som har tillverkats av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än bomull. Fibrerna i tyget är också bättre på att absorbera fukt än bomull. Hampan har även en stark motstånds kraft mot värme och vid en uppvärmning på 1000 grader förklonas materialet men det fattar inte eld. Av hampa kan man tillverka skor, kavajer, byxor, ytterkläder, sängkläder o.s.v. Tyg som är gjort av hampan finns i olika skiftande former av grovhet. Det finns hampatyg som har allt från en snarlik sidenliknande kvalitet till grövsta säck väv. En person som bär hampa gjorda kläder märker också av en skillnad av att kläderna svalkar på sommaren och värmer på vintern. Hampa gjorda kläder skyddar också användaren mot skadlig ultraviolett strålning.Hampatyget är också känt för dess slitstyrka. Guldgrävarnas jeans var tillverkade av hampa, det var nämligen det ända tyget som klarade av att bli utsatt för vatten i ett flertal timmar. Tygets fibrer är också antistatiska vilket betyder att tyget inte drar åt sig smuts så lätt

Miljövänliga fördelar

Hampa har fler miljövänligare fördelar än bomull. Vid dess produktion behöver den inga bekämpningsmedel. Ett exempel på detta är USA: hälften av de kemikalier som produceras där häller odlarna ut på sina bomullsfält i form av konstgjord gödning och bekämpningsmedel. Ett annat problem är Aralsjön i Centralasien som håller på att försvinna med tiden och det som blir kvar av den kommer att vara en saltöken. Den här ekologiska katastrofen beror till grund och botten på att man leder om vatten från floderna till att konstbevattna stora bomullsodlingar. Bomullsodlingarna är mer krävande än Hampan och växterna suger ut jordarna på stora mängder av näring.Hampan är som tidigare nämnts en växt som växer oerhört snabbt och kan bli upp till 3-6 m lång på bara en säsong och eftersom den klara av de flesta parasit angrepp så behöver den inga konstgjorda befruktningsmedel eller någon form av konstgjord gödning. Hampans rötter är mycket djupare än de flesta andra grödor och rötterna binder i sin tur marken vilket förhindrar jorderosion. Den tillför också jorden näringsämnen.

Källor

[1][ http://www.shenet.se/vaxter/hampa.html] [2] [3]

Personliga verktyg